En skola för alla olika. 2017-05-11T15:43:16+00:00

Project Description

En skola för alla

ALLA ELEVER I SVERIGE har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Det gäller ända sedan folkskolan instiftades år 1842. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet och kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Det står i skollagen.


Mer om barns rättigheter, skolans värdegrund och demokrati.

Eftersträfvar man däremot en uppfostran, som länder mänskligheten till lycka och gagn, då måste man inrätta den så, att den icke kränker och förkrymper, utan hjälper och utvecklar individualiteten.
Läs mer om de vi kallar folkskolans pionjärer >

Fridtjuv Berg ”Folkskolan såsom bottenskola” 1883:

Skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla elever är delaktiga, en miljö där elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång.
Läs mer på Skolverket >

En inkluderande skola ger en meningsfull skola

Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla förmågor för att aktivt kunna verka i demokratin.
Läs mer på Skolverket >

Värdegrund i skolan

Utsatta barn och ungdomar måste fångas upp tidigt. Personalen i förskola och skola har en viktig roll i att upptäcka när barn far illa eller när det finns risk för det.
Läs mer på Skolverket >

Barn som far illa

Skolan ska förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet ... Ur FN:s konvention om barnets rättigheter.
Läs mer om barnkonventionen på UNICEF >

Barnkonventionen

Skolans mål borde vara att främja livet i dess utveckling till allt högre former, under alltjämt ökad styrka och lycka, under ett fortsatt bekämpande av allt livsförminskande inflytande.
Läs mer om de vi kallar folkskolans pionjärer >

Ellen Key, Barnets århundrade 1900:

SKOLAN SKA, ENLIGT SKOLVERKET, kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla elever är delaktiga, en miljö där elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång. Här kan du läsa mer om vad om står i skollagen.

EN ELEV SOM RISKERAR att inte uppnå kunskapsmålen har rätt att få hjälp, antingen via extra anpassning eller särskilt stöd. Det kan röra sig om mer digitala hjälpmedel, tydligare instruktioner, hjälp av en specialpedagog eller anpassad studiegång med färre ämnen.
Läs mer på Skolverket >
DE BARN SOM TILLHÖR någon av Sveriges nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – har rätt till undervisning i sina modersmål finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska för att stärka sin kulturella identitet.
Läs mer i regeringens pressmeddelande >
I EN DEL GRUNDSKOLOR går nyanlända elever delvis i en s k förberedelseklass, i andra börjar de direkt i ordinarie klass. Alla nyanlända elever har rätt till studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning.
Läs mer på Skolverket >
BARN SOM VISTAS I LANDET utan tillstånd, barn som är så kallat papperslösa, har samma rätt till utbildning som barn som är bosatta i landet.
UTSATTA BARN OCH UNGDOMAR måste fångas upp tidigt. Personalen i förskola och skola har en viktig roll i att upptäcka när barn far illa eller när det finns risk för det. De har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker missförhållanden.
EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING kan ge konsekvenser för individens lärande. Därför gäller det att skolan noggrant väljer pedagogiska strategier och utformar den fysiska miljön så att eleven kan nå målen. Alla elever är olika och skolan behöver ta fram olika individuella lösningar så att alla elever ges lika möjligheter att klara de olika momenten i undervisningen.
BARN OCH ELEVER får aldrig utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling i förskolan eller skolan. Om personalen får reda på att någon blivit utsatt för sådant ska den som driver förskolan eller skolan snabbt utreda situationen och vidta åtgärder.
Länk om skollagen hos Skolverket >
HEMKOMMUNEN, det vill säga den kommun där man är bosatt (normalt folkbokförd), ska ordna utbildning för alla som enligt skollagen har rätt att gå i grundskolan. Vårdnadshavaren har rätt att välja en annan kommunal grundskola än den närmaste eller en fristående skola för sitt barn, inte bara i den kommundel eller stadsdel där eleven bor.
Länk om skollagen hos Skolverket >

Skamvrån

Vilken syn på barnet, vilka normer och regler gällde i skolan för hundra år sedan och vilka gäller i dag?

ATT AGA BARN (bestraffa genom att slå) var en självklarhet i barnuppfostran kring sekelskiftet 1900. Smisk med björkris eller rotting eller slag med en färla över fingrarna var vanliga bestraffningar. Aga avskaffades i folkskolan 1958, och 1979 blev det förbjudet för föräldrar att aga sina barn.

VÄNSTERHÄNTA barn i skolan tvingades att lära sig skriva med höger hand ända fram till 1950- och 1960-talet, alltså lika länge som bläckpennor var i bruk. Läs Ulf Starks berättelse om Fredrikas historia och berättelsen Morsdagspresenten så förstår du sambandet.

BETYG I ORDNING OCH UPPFÖRANDE avskaffades med den nya läroplanen 1969.

STÖK. Idag kan elever som stör lärarens undervisning visas ut ur rummet.

BARNKONVENTIONEN, FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

MOBBING är lika allvarligt oavsett om det sker på nätet eller skolgården.