Från husförhör till folkskola. Så här gick det till. 2017-03-10T14:21:15+00:00

Projektbeskrivning

Folkskolan föds

I alla tider har barn fått lära sig det som är viktigt att kunna i vuxenlivet. På 1800-talet var det viktigt att sköta djuren och jorden, spinna garn, väva och sy, passa småbarn, hugga ved, göra upp eld, bära in vatten, laga mat och tvätta. Och lära sig Lilla katekesen utantill.

Luthers lilla katekes är en bok med frågor och svar som handlar om Gud och Jesus, om vad som är rätt och fel, och varför det är så. Från slutet av 1600-talet måste både barn och vuxna kunna rabbla katekesen. Meningen var att alla själva skulle läsa och förstå Guds ord.
På landet var det ofta föräldrarna, klockaren (som också skötte kyrkklockorna) eller en outbildad lärare som lärde barnen läsa. Prästen kontrollerade vilka som kunde vad. Då kom han hem till gårdarna och höll ”husförhör”.

Olika typer av undervisning
Men det fanns också barn som fick mer undervisning. Familjer som hade råd kunde skaffa privatlärare. En del barn gick i stadsskolor eller sockenskolor. Andra gick i skolor i brukssamhällen, på adelsgods eller på barnhus för föräldralösa barn. Det var mycket vanligare att pojkar än flickor undervisades. Det fanns ingen lag som bestämde att alla barn skulle få gå i skolan. Inte förrän år 1842.

Folkskolan införs 1842
– Ska det finnas gratis skolor för alla barn i ett land? Det var en viktig fråga i Europa i början av 1800-talet.
I Sverige fanns det olika slags skolor och lärarna hade olika slags utbildning. En del hade ingen lärarutbildning alls, andra kunde undervisa elever som skulle börja på universitet. Men många barn hade ingen skola att gå till.
Så, sommaren år 1842 fick alla församlingsbor höra en stor nyhet.
– Äntligen stod landets präster i sina predikstolar och läste upp en skrivelse om FOLK-SKOLOR! Skrivelsen kom från Kung Karl XIV Johan på Stockholms Slott och handlade om att det i varje socken (församling) skulle finnas minst en skola och dessutom en skolstyrelse med kyrkoherden som ordförande.
Folkskolans lärare skulle vara utbildade och undervisa barnen i läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap och biblisk historia, geografi, naturkunskap, historia, gymnastik och sång.
Det hade Riksdagen bestämt i lag.

Alla var välkomna till skolan
Nu skulle alla barn få gå i skolan, oavsett bakgrund. Det betydde att också de många fattiga familjernas barn kunde lära sig mer än att läsa katekesen.
Det fanns flera olika skäl till att folkskolan grundades. Moderna länder var stolta över att ha ett skolsystem. I skolan lärde sig barnen att vara stolta över sitt eget land. Och församlingarna var stolta över att kunna bygga skolhus och låta sina barn få undervisning.

Utbildade lärare och fröknar

I FOLKSKOLESTADGAN bestämdes att lärarna skulle vara utbildade för sitt arbete. Till en början var utbildningen ett-årig och enbart till för män. Men eftersom det var brist på lärare bestämdes år 1858 att också kvinnor skulle få arbeta som folkskollärare. Det var ett av de första yrken som kvinnor över huvud taget kunde utbilda sig till.
”Fröken” kallade eleverna sin lärarinna. Lärarinnor fick nämligen inte vara gifta. De som gifte sig, måste sluta arbeta. Det fanns ingen ”Fru” vid katedern.
Läs mer om lärarna >

Folkskolans pionjärer

FRIDTJUV BERG är var av svensk skolas stora förgrundsgestalter. I boken ”Folkskolan som bottenskola” förde han fram idéer om en gemensam skola för alla barn – oberoende av samhällsklass.

ELLEN KEY var en inflytelserik debattör och skribent. Hennes bok, ”Barnets århundrade”, bidrog till att samhället allt mer började sätta barnens bästa i centrum.
Läs mer om folkskolans pionjärer >

CARL LARSSON: ”Det för Sverige angelägnaste är, enligt min mening, en gemensam bottenskola. Sila alla landets barn! Såsom det nu är ordnat tillvaratagas de intellektuella värdena på ett högst oekonomiskt sätt. Upprörande, dumt – och farligt!”
I början av 1900-talet var det många som engagerade sig för en bättre och mer demokratisk skola. Konstnären Carl Larsson, som undertecknade detta upprop ”fattig”– sedan ”folkskolebarn”, var en av dem.

LÖN FÖR MÖDAN. Det var församlingsborna som betalade för skolhus och lärare. Enligt Folkskolestadgan skulle en utbildad manlig lärare i årlig lön ha minst 16 tunnor säd, en bostad (oftast i skolhuset), ved och helst sommarbete och vinterfoder för en ko. Kvinnorna fick ännu mindre betalt.